tisdag 17 november 2015

Nya perspektiv och lite statistik

Perspektivbyte

Sovit urkasst i natt. Försökte slumra lite efter frukost men det gick lite så där. Gav upp vid 8, bytte musik i lurarna från "Peace of Mind" som är ett album med Mndfulness Meditation Music jag bl.a. använder för att försöka stänga av hjärnan och somna lättare, till Darins album "Fjärilar i Magen" och började läsa istället. Har njutit av att läsa igenom hela Carin Gerhardsens Hammarbyserie - helt underbara böcker att läsa om du är intresserad av svenska deckare. Hade lite kvar i den sista, "Falleri, fallera, falleralla". Eller så lite vet jag iofs inte. Läste från åttatiden fram till kvart över elva då boken var slut. Som vanligt ett något oväntat slut. Hoppas Carin snart utkommer med nåt nytt!

När boken var slut bestämde jag mig för att det får vara slut på att bara vara i sovrummet hela dagarna. Dags för mig att försöka ta tillbaks lite av min "värdighet". Satte mig på sängkanten och messade maken: "Köper du med nåt till fikat?" och fick en tumme upp till svar. Kollade klockan, 10:25. Bra! Med lite fart skulle det nog gå. Hoppade ut i köket och lyckades sätta på kaffe! Jublade inombords redan här. Försökte nämligen sätta på kaffe igår eftermiddag men pallade inte med det pga värken. Bra - nu var kaffet klart. Dags att ta mig in i badrummet. Lyckades flytta duschstolen till rätt plats, flytta ner duschmunstycket, lägga badkarsmattan på golvet och duscha - helt på egen hand! Klockan var dessutom bara 10:55 när jag var klar i badrummet. Snabbt som blixten, eller som en hoppande snigel, in i sovrummet och se till så jag fick på mig lite kläder. Öppna fönstret för att vädra ut och sen ut och satte mig i vardagsrummet!! Gissa om Lars blev överraskad när han kom hem! *nöjd*:D 

Nu gäller det bara att inte göra för mycket utan hålla mig till en lagom nivå. Inte min starka sida... men jag försöker.

Så nöjd att äntligen få lite nytt perspektiv

Varje dag är den andra lik, fast ändå inte riktigt

Mina dagar är sig ganska lika, dag efter dag. Lars kliver upp lite tidigare än vanligt för att jag ska få lite frukost i magen innan han drar till jobbet. Så runt 06:15 serveras gröt med linfrö och blåbär, ägg och te på min bricka inne i sovrummet. Jag slår på Nyhetsmorgon och börjar käka. Hinner klart så pass att han ställer in mjölken innan han drar till jobbet.

Under tiden han är på jobbet försöker jag vila.läsa och röra på benet lite. TV:n brukar vara på för det är enklast att slumra till när den går i bakgrunden. Sen kommer Lars hem runt 11:15 och då är det dags för kaffe. Så småningom kommer frågan: Vad ska vi äta idag? Jag gör ju inte mycket nytta när det gäller matlagningen heller precis, utan det är Lars som sköter all markservice. Igår undrade han: "Kan vi inte sluta äta mat på dan?" Förstår frågeställningen fullt ut.Jag lyckades komma med ett relativt enkelt förslag som vi dessutom inte käkat på länge:
Pannkakor med rårörda lingon och mjölk - MUMS
Eftermiddagen tillbringas även den i sängen. Eventuellt lite fika men framför allt en massa bläddrande på telefonen och tappra försök att få till lite Rehab. Sen var det det där med mat igen... innan det är dags att försöka sova. Inte så inspirerande så det stör kanske, men det har inte funnits något val.

Rehabförsöken så här långt

Jag trodde i min enfald att det skulle vara lätt som en plätt att köra mina rehabövningar och även att det skulle funka toppenbra att hålla mig på benen. Så har det inte varit precis. Det där med att hålla på och böja knät har, som jag skrivit tidigare, inte varit lätt. Det tar emot och gör ont. Sen räcker det att jag är uppe 10 minuter så har hela benet antagit en blålila färg och det pulserar i hela underbenet. 

Jag tror dock att en hel del beror på de "ljuvliga" blåmärken jag har. Igår hade jag rejält ont i fotleden/ankeln vilket kanske inte är så konstigt när jag fick se hur benet såg ut. Lars gapflabbade när han såg hur jag såg ut... Jag tror, med en dåres envishet, att mycket av den värk och smärta jag har beror på just detta. Det, och att skelettet håller på att läka, att växa ihop. Får en stickande, svidande, krypande värk i just tibia fram på kvällningen - lite samma känsla som vid växtvärk. 
Det blå-lila börjar gå mer och mer över till gul-grönt
Imorgon är det äntligen dags för första besöket hos sjukgymnasten. Ska till Johan Meldo på Onyx. Han borde vara superduktig på knän eftersom han dessutom är sjukgymnast hos Elfsborg. Tror det kommer bli superbra!

Söker efter andra som gjort samma ingrepp

Jag har försökt få tag i andra som gjort samma operation som jag. Har dock inte lyckats hitta någon så här på rak arm. Hittade dock en årsrapport från 2014 avseende svenska knäprotesregistret. Just det där med knäosteotomi är inte så vanligt. Totalt 212 stycken i hela landet under en 12-månaders period, och ingen alls här hemma under den perioden. Under samma period gjordes 254 knäprotesoperationer här i Borås/Skene.

Skulle vara så kul att få kontakt med någon av er andra som gjort samma ingrepp som jag!

1 kommentar:

  1. Min svärfar sven -Erik kallin ,osäker på vilken slagsmål o men kolla du han finns på Facebook Mvh Eva Kallin

    SvaraRadera