Opp och ner, ner och opp, grisen gal i granens topp och en mus i vårt hus svär...

Nu får det vara nog med dessa dippar som gör att jag tappar gnistan, glädjen, hoppet, viljan och motivationen!

Åkte på en rejäl smäll på förmiddagen idag. En smäll som det tog tid att inse att jag måste låta passera förbi; att jag måste fokusera på det som tar mig framåt, inte det som gör att jag gräver ner mig.

De ringde från ortopeden och meddelade att det tyvärr måste flytta mitt inbokade läkarbesök för att få en cortisonspruta. Från idag klockan 14:50 till den 9 oktober!!! Snacka om att luften gick ur. Trött var jag dessutom efter en vaken natt där vi hade hamnvakten = vaken hela natten. Körde dessutom hemåt strax efter fyra i morse för att hinna hem i tid - helt i onödan med andra ord.

Skulle få en cortisonspruta för att palla med tiden fram till operation. En operation som borde bli i mitten av oktober enligt vårdgarantin. Nu får jag vänta tre veckor på sprutan och det ser knappast ljust ut för att operationen överhuvudtaget blir i oktober. Får dock träffa "min" ortoped den 9:e - alltid nåt sa han som fick se Åmål.

Cyklingen och träningen betyder oerhört mycket och gör mig lycklig.

Jag har verkligen insett hur mycket träningen och cyklingen betyder för mig. Det betyder mycket de dagar när allt flyter på och är bra, men så mycket mer när det mesta är pest och pina. Att då inte kunna skingra tankarna ute i skogen med maxpuls och syran sprutande i benen är jäkligt enerverande. Träningen är det jag behöver och då är det den som ska till. Skit samma om knät gör mer ont - ja, näsan i alla fall. Just nu är det skallen som behöver tillfredsställas och då är det träning samt att komma ut och träffa cykelfolk som gäller.

Eller att vara ute på Lilla Hawaii. Där infinner sig lugnet fullt ut. Fast helst ska det så klart kombineras med hojande på fantastiska Högbo MTB Arena. Nu fick det bli njutning i stugan samt att krycka runt på SWE Cup-finalen i Högbo - vilket var ett suveränt substitut till att trampa själv. Så kul att träffa alla!

Bättre morgon kan man knappast ha!

Fantastisk höstdag!

Efterrätt och träningsvärk är vägen framåt

Bit ihop, gräv inte ner dig, bli inte irriterad - men framför allt: Fortsätt kämpa! Det är vad jag får säga till mig själv just nu. Att vara irriterad, förbannad och besviken leder ingenstans. Att älta problemet tar bara en massa energi - och energi är jag i stort behov av som läget är; den infinner sig inte av sig själv, inte när jag inte kan träna och hålla igång som jag vill. 

Lösningsfokus är vägen framåt - som vanligt.

Känslan av att leva i ett vakuum är inte så uppmuntrande. Väntan på att få operationen gjord för att därefter få komma igång igen - både med träningen och livet. Det känns så onödigt. Bortkastad tid. Men vakuum finns både i glödlampor och rymden, så det är kanske inte så illa. Behöver dock ta mig ur detta vakuum, och det känns som jag är på god väg. 

Så, nog om detta.

Energigivande ungar

Hade en helt underbar helg då vi fick rå om Alfred, det äldsta av barnbarnen, från torsdag till söndag kväll. Allt från att lämna på fritids, leka, mysa, läsa, fixa käk,prata - ja, allt det där den som är småbarnsförälder känner igen. 

Fast som mormor-farmor är att det aldrig är några "vardagsdispyter", inga måsten - inga problem helt enkelt. Inte ens över en långhelg. Det är ren och skär energigivande glädje, "Livets efterrätt".

Fick även besök av det yngsta lill-hjärtat, Felicia 3 månader, i lördags. Hon tog med sig mamma, pappa och Alliz för att hälsa på farmor och farfar under lördagen. Jäklar vad fort tiden går och vad hon växer. Börjar bli en egen liten människa nu. Så medveten om vad som händer runt omkring, vad ett leende får för effekt på mottagare. Samtidigt som leksaker börjar bli intressanta och hon gör tappra försök att få tag i dem. Fast intressantast var utan tvekan Alfred.

Sen hann vi även med en sväng till Sparsör i söndags för att träffa de andra ljuvliga charmtrollen, Juni drygt 2 år och Teo 7 månader.

Underbara, ljuvliga, älskade ungar! Ni ger mormor-farmor så mycket glädje och energi!

Äntligen träningsvärk!
Fick äntligen tummen ur och gav mig iväg till gymmet i måndags! Lite konstig känsla att strutta runt med kryckorna mellan maskinerna, och knät hindrar mig onekligen en del men det går att lösa. Underbart skön träningsvärk i hela kroppen efter det!

Testade först cross-trainern som uppvärmning. Kan säga att det funkade inte alls... Ja, jag vet... Jag borde fattat det utan att testa, men... Det blev stående armcykling i en kvart istället. Sen körde jag igenom rygg, mage, bröst, vader, bicepsoch triceps rejält. Rejält och rejält förresten... Men med tanke på att det känns som det är 100 år sen sist så var det rejält. Överraskade dock mig själv genom att kunna hålla mig till en vettig nivå! Sen testade jag att köra lite benspark med ett ben i taget. Du kanske kan gissa hur det gick med högerbenet? Hade ingen vikt på alla, vilket nog innebar 2,5 kg. Det gick inte bra alls. Körde 1 set med 10 reps. Totalfokuserad och grimaserande hela tiden. Det kändes, milt uttryckt.

Skulle kört lite Monark igår men trötthet och skallebang (hur f*n kan jag ha huvudvärk när jag käkar både Citodon och Voltaren?!?!) gjorde att jag skippade det. Får se om det blir Monark eller gym ikväll. Det är i alla fall läge att byta "bubbel och jordgubbar alternativt rödvin och choklad"* mot träning och veckoplanering igen.

Dags att försöka börja bli lite muskulös istf muskellös igen

* Lite lätt överdrivet

Ofokuserad, ineffektiv, rastlös, lättirriterad, trött och blasé

Kort och gott: Jag har abstinens!! 

Saknar hojandet och träningen nåt så otroligt!! Att få känna mjölksyran spruta, eller att bara komma ut och rulla i skogen - det gör så stor nytta! Tömma skallen helt, få en massa nya idéer, känna att jag ger kroppen vad den tål - att få ladda batterierna!

LÄNGTAR efter... 

...att bli riktigt skitig och trött

...gemenskapen med alla andra cykeltanter

... utmaningarna där hjärtat sitter i halsgropen första gången

... att köra mig TOTALT slut

... att få koppla av och bara ha KUL på hojen

Saknaden gör att jag har svårt att fokusera, att få saker gjorda, att känna mig glad och tillfreds. Tar tacksamt emot alla förslag på substitut till hojandet och träningen!

Har lite att se fram emot nu i september:
- Upp till stugan över nästa helg och dessutom stå vid sidan om på HögboMTB under Högbobiken
- Kommer kunna vara med och heja och få träffa en massa crossare i Göteborg helgen efter på Göteborgscrossen

Dessutom får vi vara mormor och farmor på heltid från ikväll till på söndag. Alfred ska vara hos oss under den tiden :) Blir till och med till att åka till Bollebygd och lämna på skolan imorgon bitti. Ska bli helt underbart!

Älskade unge <3

Nä, frun har inte tre och inte har hon vett på att ta det lite piano heller

Young. Sweet. Innocent. Deadly. FRU

Undrar när jag ska lära mig... Att tänka lite... Att inte tro att jag orkar hur mycket som helst... Att det där jäkla knät gör att jag inte pallar lika mycket som vanligt... Efter en heldag på kontoret, en dag som kändes riktigt bra men som ändå tagit på krafterna, så ska jag inte få för mig att dra ner till Knalleland och shoppa loss på egen hand. Måste försöka komma ihåg att komma ihåg det...

Målbilden var dock klar, att förbereda lite inför torsdag kväll - söndag kväll, Vi ska få vara mormor och morfar på heltid!! Ska få rå om Affe fullt ut.Införskaffade "sovboken" för att testa vad Alfred tycker om den om den har nån effekt. Passade även på att köpta lite böcker till mig själv för framtida behov också.

På våg ut från Storknallen får jag frågan: Har frun tre? FRUN?!?!? Första gången nån använt den formuleringen i samband med säljförsök..Funderar på hur jag ska tolka det... Man måste ju inte vara gammal för att var fru, så det kan inte vara det. Måste vara att jag såg ut att vara värd att vara gift - eller nåt sånt ;)

Sen det blev ett besök på bolaget för inköp av ett par flaskor Vinistello, en ska till vinlotteriet på jobbet, en går ikväll på lille-lördag till lite kyckling. Avslutade det hela med lite matinköp. Så totalt slutkörd i både knopp och kropp.

Slutkörd fru

Gjorde förresten nåt helt meningslöst idag.
Körde igenom DISA (Datorstödd InformationsSäkerhetstubildning för Användare). Har gjort det tidigare men det ska visst göras varje år. Så grundläggande självklara frågor. Kan inte riktigt se vad det tillför när det gäller säkerhet för oss som jobbar med det dagligdags. Blev godkänd med alla rätt på första försöket i alla fall. Fick skriva ut ett intyg på att jag klarade det samt lägga det i de bruna internkuverten för vidarebefordran och arkivering.

Fast lunchen var inte meninglös. Var så sugen på sushi! Lyckades övertala en kollega att även han var sugen, vilket iofs inte var så svårt, så han gick och handlade åt mig också. Supergott! TACK!!

Trött, tröttare, Anki....

... eller är det där landslaget där 11 man springer efter en boll och försöker få in den i mål? Tja, pratar ni fotboll har ni tappat mig. Har slagit över i pauserna på 6:an för att kolla läget. Ser inte bra ut. Ska de inte ens klara av att ta sig till EM?? Nähä, men i andra sporter måste du var topp 8 i världen för att ta dig till OS... Ja, ja - alla har vi olika intressen.

Äntligen är den underbara hösten här! Det drar ihop sig till en för-crossande säsong med glädje, gemenskap, koskällor, hejarop, lerinpackning, mjölksyra och maxpuls. Helt fantastiskt! Älskar hösten! Inte blir det sämre när jag kikar ut genom fönstret i morse. Helt underbar syn.

Jag kommer nog på en god andraplats när det gäller trötthet i alla fall. Efter en intensiv dag var vi en sväng på Biltema - och det kändes avkopplande att krycka runt där inne. Helknas!

Längtan efter VO2 och en bokrekommendation för en bättre värld

Medmänniska
Känner att jag måste börja detta inlägg med något superviktigt - medmänsklighet samt förståelse för andra människors situation. Jag håller på och läser Johannes Hildebrandts bok Blackout. I den berättar hon berättar om sina 10 år som reporter på Balkan under de krig som pågick i där. Vi behöver inte gå tillbaks till andra världskriget för att göra liknelser med den inställning och behandling av flyktingar samt den rasism som förekommer idag. Vi har det så mycket närmare i tiden än så.

Jag slås av hur "radiostyrd" människan är. Hur lätt det är att  hata, att inte bry sig om "de andra", att ge andra skulden för det som händer. Hur lätt det är för ledare att dupera den stora massan, Hennes berättelse om de vanliga människornas situation blandat med legosoldaternas, militärens och FN-truppernas agerande. Om flyktingarna liv - och om hur de, när de kommer tillbaks till sin hemby blir precis som de som fördrivit dem själva. Etnisk rensning i flera steg. Skrämmande på alla sätt. Hur kan människan vara så lättstyrd? När ska vi förstå att vi ska ta hand om varandra, att visa lite medmänsklighet?

Har du inte redan läst boken så gör det!

Längtan
Tiden efter jobbet på eftermiddagarna spenderas just nu framför TV:n en stund. Har varit en del bergsetapper på Vueltan den senaste tiden. Sitter som klistrad och kollar. Bilderna får mig att längta! Längta till Gran Canaria och träningslägren i mars med Kvänumsgänget. Vissa delar idag fick mig att tänka på den sista branta asfaltsbacken efter El Doctoral, innan vi kommer in på grus"vägen" mot Chira. Andra delar får mig att längta tillbaks till franska alperna och Italien. Känner mjölksyran pumpa i benen. Andningen på upphällningen - men känslan är så härlig!!

Passet på Monarken idag åstadkom inte riktigt det. Det är mer frågan om att trampa lite för att hålla igång cirkulationen i knät, "lea upp" det lite. Skönt att kunna sitta där lite i alla fall. Vill kunna köra lite konditionsträning, men vet inte vad jag skulle kunna göra för att få upp flåset när knät är helkasst. Nån som har nån idé?? Konstaterat att jag måste ta mig i kragen och komma iväg till gymmet för att köra lite styrketräning också. Svårt att köra hemma. Lite bålträning skulle kunna funka, dock inget med pilatesbollen eller trx:n. Får testa mig fram lite. Gäller att hitta rätt nivå så jag inte gör som vanligt, dvs kör lite för hårt och för länge.

Den här har gjort lite nytta idag.

Ser fram mot morgondagen med blandade känslor. Pga lite speciella omständigheter är det heldag på kontoret som gäller imorgon och troligtvis även på onsdag. Lite orolig över hur knät kommer att palla med det. Förmiddagen var helt ok här hemma idag, iofs med tabletters hjälp men ändå. Eftermiddagen var lite värre. Brukar försöka hålla mig till en eller två omgångar per dag med tabletterna men det funkade inte idag. Risken är stor att morgondagen inte blir bättre...

Skrattade högt för mig själv när jag satt hemma och jobbade på förmiddagen idag. Trodde jag tänkt på allt som behövdes men så var inte fallet. Inte när jag spiller ut halva kaffekoppen på tröjan när jag ska dricka. Så till nästa dag med jobb hemifrån är det en torkyhållare bredvid sängen som gäller.

Röjning, moppe, nostalgitripp och suverän CX-flaska

Otroligt kul att få så många positiva kommentarer från er som sett att jag dragit igång bloggandet. Tack! Tacksam för alla återkopplingar från er - både det som är bra och om jag svävar ut i nåt som blir helt ointressant. Blev lite full i skratt när jag såg min namnes inlägg på fejan. Många brukar blanda ihop oss inom Cykel-Sverige. Har fått många mail, mess osv rörande downhill som skulle till min namne och inte till mig. Tur jag inte bor kvar uppe i Sandviken för då hade det nog blivit ännu mer förvirring eftersom min namne bor i Gävle. Vi träffades förresten för första gången i våras uppe i Högbo. Anki Eriksson med Anki Eriksson i på Kvarncafét i Högbo blev ett kul inlägg. 

En uppmaning från min namne att följa hennes namnes blogg

När jag vaknade i morse hade jag fått den här låten på hjärnan. Tur det åtminstone var rätt veckodag

Har varit en dag i röjandets tecken. Det där röjandet som är så jäkla svårt att få till, I alla fall för mig. Är kanske annorlunda för er andra där ute. Har gått igenom den där hemska lådan vi haft i vår Malmbyrå inne i sovrummet. Den där som varit så jäkla besvärlig att stänga när man öppnat den. Den där, där det inte gått att hitta nåt. Lådan som varit full med en massa elektronikprylar och då främst en massa kablar av olika slag. Nu är det sån ordning och reda så det är en fröjd att öppna den. Sen de där högarna med papper på skrivbordet. Betalda räkningar (ja, får ett fåtal pappersvägen fortfarande), rabattkuponger som gått ut, anteckningar från CX-möten mm. Även det är på plats nu. Riktigt nöjd! När jag nu inte kan göra nåra större röjningar får jag passa på att ta de där sakerna som har en förmåga att bli liggandes här hemma.

Under tiden fixade Lillen med min blivande moppe. En Puch Alabama på Boråsvis, vilket innebär en Alabama med Dakotatank, -gaffel och -sadel, Superspännande att se hur den växer fram. Funderat på vad jag ska ha för lack på den. Ska det vara en riktig "Anki-lack" så är det nån rosa candylack som gäller. 

En liten hint om hur den kommer att se ut. Tanken är att den ska vara klar till Chickenracet i Alingsås nästa år, och så lär det säkert bli.

Nicke och Tezzi skulle dra till Liseberg en sväng idag. Lill-flisan skulle med så henne fick vi inte passa. Däremot fick Alliz vara hos oss. Hon är så underbar den hunden, Fast hon var lite orolig i början idag. Tror hon saknade Felicia. Flisan är ju inte bara Nicke och Tezzis bebis utan även Alliz'. Tog en stund så lugnade hon sig i alla fall. Just nu ligger hon under bordet här i vardagsrummet och väntar på att bli hämtad. 

Världens goaste och gladaste lilla vovve.

Sen blev det en liten nostalgitripp idag. Hade lagt ut min första annons nånsin på Tradera häromdagen. Såg lite trögt ut i budgivningen från början så jag länkade ut annonsen på fejan. När tiden var inne, eller ute, i fredags fick jag ett mail med info om vem som vunnit budgivningen. Drog iväg ett mail direkt och kollade först därefter vem det var. Visade sig vara min klasskompis från åttan och nian på Dalsjöskolan. Hittat varandra på FB men inte träffats sen skoltiden. Bara si-så-där 40 år sen... Superkul att träffa henne när vi åkte ut och lämnade dem idag!

På vägen från Dannike blev det en sväng över Dalsjöfors på vägen hem. Körde in på Rönnbärsvägen för att kolla in vårt hus. Det är nåt speciellt med ett hus som jag själv har ritat planlösningen på. Var både sig likt, men ändå inte. Såg så ovårdat ut. Inte husen och trädgårdarna men allt annat. Lekplatsen så för jäklig ut och omgivningarna var så "ovårdat uppvuxna".

CX-flaska

Surfade runt lite under kvällen och hittade denna helt suveräna uppfinning! Ser ut att vara helt outstanding när det gäller att få med sig en flaska i fickan på cykeltröjan! Hade det blivit nån cross för mig i år hade jag utan tvekan inhandlat ett par!

Inte mycket till rehab eller träning idag. Kört de där vinklingarna av foten, benlyft samt vinkling av knät genom att dra foten mot baken, men inget mer. Är lite sådär idag. Hakar upp sig och värker. Har lite svårt att hitta motivationen nu när operationen blir först om 4 -6 veckor. Får försöka hitta den igen.

Funderat länge och varit på G tidigare med det här med blogg

Har funderat länge på det där med att dra igång en blogg. Började så smått för ett par år sen men det rann ut i sanden. Får se om det håller den här gången.

Tänkte det kunde vara kul och nyttigt att plita ner lite hur min väg ser ut framöver. Vad som händer och fötter inför, men kanske framför allt efter min knäosteotomioperation. Målet är högt satt när det gäller rehabiliteringen och återkomsten till ett vanligt "Anki-liv":
Tillbaks till hojandet och tränandet; till att kunna leka och vara med våra ljuvliga barnbarn fullt ut; till att kunna rodda allt jag vill rodda, finnas till för min familj och göra lite nytta, orka engagera mig i CX:n fullt ut igen - för att nämna några grejer.

Det stora målet för kommande år är att jag ska vara i så god form till augusti, att jag känner att jag kan köra Veteran VM som går i Nove Mesto i Tjeckien. Trodde jag i alla fall. När jag går in och kollar UCI:s kalender nu ser jag att VM ligger 28 juni till 3 juli, pga OS antar jag, men vi veteraner finns inte med. Hittar inget för oss alls när det gäller XCO. Däremot finns XCM med i veckan innan. Förvirringen är total!!! Har mailat den som står som kontaktperson i Nove Mesto så får vi se vad jag får för svar innan jag kontaktar UCI. För egen del så är jag glad om det inte är juni/juli som gäller. Då blir det nog ett ouppnåeligt mål...

Kommer ha delmål på vägen. Kan dock inte tidsätta dem än eftersom jag inte har koll på hur det kommer att vara, s de får vänta ett tag. Det enda jag vet är att jag inte får stödja på benet de första 6 veckorna. Får markera steg, vilket innebär att jag ska tänka mig att jag har ett knäckebröd under foten.., Sen blir det successiv ökning av belastningen.

Som läget är just nu är jag lite kinkig. Väntan på operation är inte kul. Även om jag inte ska klaga. Att gå och ha ont i "onödan" känns så meningslöst. Att ha det efter operation är en helt annan femma - då ska de ju bli bra igen. Men jag ska inte klaga - många som har det värre och som får vänta ännu längre på att få hjälp i vår offentliga sjukvård. Det vill till att du är frisk och stark om du är sjuk. Operation senast i mitten av oktober är det som gäller enligt vårdgarantin, och det är det läkaren har sagt så det är bara att rätta in mig i ledet - även om jag har svårt för det ...

Så, detta var en liten bakgrund till det hela. Nu till dagen idag.

Blev en lite konstig start på dagen idag. En tidig en - var planen. Vid fyratiden i morse skulle äldste sonen med familj komma hit för att få skjuts till Landvetter och vidare flygtur till Mallis. Nu blev det inte så. Planet var försenat - och är det fortfarande. Håller tummarna för att de kommer upp i luften vid planerad tid (00:30) i natt istället. Nu fick vi somna om ett tag istället.

Gjorde något väldigt ovanligt för att vara vi idag. Tog en konstrunda på stan för att kolla in No Limit Borås 2015 som pågår just nu. Otroligt läckert!! Så grymt stolt över att bo i en stad som äntligen börjat gå utanför de gängse normerna. Street art i Borås för andra året i rad!

Väl hemma igen och efter lite näringsintag kröp jag upp i sängen och fixade fram mitt sängskrivbord som fixats till inför min operation. Riktigt nöjd med hur det funkar! Hade lite cykeljobb att göra plus att jag tänkte få tummen ur och dra igång bloggandet.

Praktisk arbetsplats!

Efter en kort stund drog jag igång Redbull TV. Livesändning från herrelitens MTB-VM. Liveresultat på ena skärmen och dirketsändning på den andra. Superspännande att följa Ninos och Absalons fajt om guldet. Superkul att det blev Nino som tog hem det! Såg tyvärr aldrig Emil eller Wengan i bild men satt som på nålar och följde dem på liveresultaten istället.

Bästa platsen

En liten nackdel med arbetsplatsen finns dock: det är lite småstruligt att ta sig bort från den. Suttit på samma sätt i flera timmar nu. Tur jag blivit servad med värktabletter, fika, vatten och banan.