Bit ihop, gräv inte ner dig, bli inte irriterad - men framför allt: Fortsätt kämpa! Det är vad jag får säga till mig själv just nu. Att vara irriterad, förbannad och besviken leder ingenstans. Att älta problemet tar bara en massa energi - och energi är jag i stort behov av som läget är; den infinner sig inte av sig själv, inte när jag inte kan träna och hålla igång som jag vill.
Lösningsfokus är vägen framåt - som vanligt.
Känslan av att leva i ett vakuum är inte så uppmuntrande. Väntan på att få operationen gjord för att därefter få komma igång igen - både med träningen och livet. Det känns så onödigt. Bortkastad tid. Men vakuum finns både i glödlampor och rymden, så det är kanske inte så illa. Behöver dock ta mig ur detta vakuum, och det känns som jag är på god väg.
Så, nog om detta.
Energigivande ungar
Hade en helt underbar helg då vi fick rå om Alfred, det äldsta av barnbarnen, från torsdag till söndag kväll. Allt från att lämna på fritids, leka, mysa, läsa, fixa käk,prata - ja, allt det där den som är småbarnsförälder känner igen.
Fast som mormor-farmor är att det aldrig är några "vardagsdispyter", inga måsten - inga problem helt enkelt. Inte ens över en långhelg. Det är ren och skär energigivande glädje, "Livets efterrätt".
Fick även besök av det yngsta lill-hjärtat, Felicia 3 månader, i lördags. Hon tog med sig mamma, pappa och Alliz för att hälsa på farmor och farfar under lördagen. Jäklar vad fort tiden går och vad hon växer. Börjar bli en egen liten människa nu. Så medveten om vad som händer runt omkring, vad ett leende får för effekt på mottagare. Samtidigt som leksaker börjar bli intressanta och hon gör tappra försök att få tag i dem. Fast intressantast var utan tvekan Alfred.
Sen hann vi även med en sväng till Sparsör i söndags för att träffa de andra ljuvliga charmtrollen, Juni drygt 2 år och Teo 7 månader.
 |
| Underbara, ljuvliga, älskade ungar! Ni ger mormor-farmor så mycket glädje och energi! |
Äntligen träningsvärk!
Fick äntligen tummen ur och gav mig iväg till gymmet i måndags! Lite konstig känsla att strutta runt med kryckorna mellan maskinerna, och knät hindrar mig onekligen en del men det går att lösa. Underbart skön träningsvärk i hela kroppen efter det!
Testade först cross-trainern som uppvärmning. Kan säga att det funkade inte alls... Ja, jag vet... Jag borde fattat det utan att testa, men... Det blev stående armcykling i en kvart istället. Sen körde jag igenom rygg, mage, bröst, vader, bicepsoch triceps rejält. Rejält och rejält förresten... Men med tanke på att det känns som det är 100 år sen sist så var det rejält. Överraskade dock mig själv genom att kunna hålla mig till en vettig nivå! Sen testade jag att köra lite benspark med ett ben i taget. Du kanske kan gissa hur det gick med högerbenet? Hade ingen vikt på alla, vilket nog innebar 2,5 kg. Det gick inte bra alls. Körde 1 set med 10 reps. Totalfokuserad och grimaserande hela tiden. Det kändes, milt uttryckt.
Skulle kört lite Monark igår men trötthet och skallebang (hur f*n kan jag ha huvudvärk när jag käkar både Citodon och Voltaren?!?!) gjorde att jag skippade det. Får se om det blir Monark eller gym ikväll. Det är i alla fall läge att byta "bubbel och jordgubbar alternativt rödvin och choklad"* mot träning och veckoplanering igen.
Dags att försöka börja bli lite muskulös istf muskellös igen
* Lite lätt överdrivet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar